Hmmm

Jag undrar om shinigamin Ryuks förkärlek till äpplen är en blinking åt gaimans Death.

mangamania

Näst efter Nausicaä Valley of the wind så är Mushishi min favoritmanga. Sagolik, vackert ritad med många människoöden berättade kort och koncist.

Men vi får se, idag lånade jag hem en hel kass med manga från biblioteket så jag kanske hittar en ny favorit.
Skörden;
Kazuo Umezu - Scary Book 1
Mushishi - 4,5 & 7
Naoki Urasawa - Monster 1 & 2
Tsuchiya & Minegishi - Oldboy 1
Junji Ito - Museum of Terror 1
Kaori Yuki - Angel Sanctuary 1
Koike & Kojima - Lone Wolf and Cub 1, 4, 5
Koike & Kojima - Samurai Executioner 1
Ken Akamatsu - Negima! 1
Kaoru Mori - Emma 2
Ai Yazawa - Nana 1

och en "vanlig" serie blev det också, Warren Ellis Transmetropolitan - tales of human waste.
Den här veckan får det gärna vara sucky weather, för jag ska läsa läsa läsa läsa.

Serier schmerier

Jag gjorde en ny vända till biblioteket igår, lämnade tillbaka en hög och lånade en ny. Super efficient! Jag fick med mig hem Charles Burns Black Hole - så bra! Stannade kvar med mig länge. Mindre trevliga bilder i huvudet när jag skulle gå och lägga mig.
Spenderade även kvällen med Battlestar Galactica 4.15 och första avsnittet av Dollhouse - förhåller mig skeptisk än så länge. Det är Eliza Dushku, det är Joss Whedon, det är crew från BSG, men första avsnittet var lite ljummet. BSG däremot, woot woot!!

Sen skulle jag egentligen gått på en perfomanceföreläsning på konsthallen om kön som är den tredje i en serie om fyra som utforskar intersektionalitet, vilket verkade otroligt intressant, men så fort vi satte oss kände jag av min mage som händer allt för ofta, och kastade mig ur salen precis då de låst dörren och de började presentera hela eventet. Tråkigt och typiskt. Egentligen vet jag att hela magoroligheterna handlar om en självuppfyllande profetia, men men det är ändå svårt att bara sitta ner och slappna av, vilket egentligen hjälper ganska bra. Själva settingen hjälpte inte heller, liten tyst sal fullsatt med arty schmarty typer.
Iaf, första föreläsningen handlade om klass, vilket jag är ledsen att jag missade, andra om etnicitet, tredje om kön och fjärde ska handla om sexualitet. Onsdagar 19.00. De som varit där rekommenderar det.

Nene var inom jobbet och lämnade en rejäl bunte med Strangers in Paradisealbumhög, oh the happiness! Så otroligt bra serie.

Jaja, tillbaks till jobbet.

Gott nytt och bla blabla.

Året inleddes med en nyligen kraschad bärbar, elavbrott i en tredjedel av lägenheten och finnen from the depths of hells på min överläpp. Bådar gott, does it not?

Iaf. Jag grupptryckar lite och försöker random lista böcker jag läst under året. Jag har ingen koll direkt, men en del kommer jag ihåg iaf.

Läst 2008:
Octavia E. Butler - Parable of the Sower
Octavia E. Butler - Parable of Talents
Octavia E. Butler - Bloodchild
Octavia E. Butler - Fledgling
Neil Gaiman - Graveyard book
Neil Gaiman - Odd and the Frost Giants
Neal Stephenson - Anathem
Sarah Waters - Kyssa sammet
Robin Hobb - Assassin's apprentice
Robin Hobb - Royal assassin
Robin Hobb - Assassin's quest
Doris Lessing - The Cleft
Vladimir Nabukov - Lolita
Philip Pullman - Golden Compass
Philip Pullman - Subtle Knife
Philip Pullman - Amber Spy Glass
Johan Ajvide Lindqvist - Människohamn
Johan Ajvide Lindqvist - Pappersväggar
Samit Basu - Simoqins profetior
HG Wells - The Island of Dr Moreau
HG Wells - The Time Machine
Richard Morgan - Altered Carbon
Ninni Holmqvist - Enhet
Terry Pratchett - Making Money
Inger Edelfeldt - Kamalas bok
Div. kurslitteratur i lingvistik och noveller på ryska
and then I dunno. nån mer måste det vara, annars är det
ren och skär skam.

Neil Gaiman - Absolute Sandman 3
Neil Gaiman - Absolute Sandman 4
Joss Whedon - Astonishing X-Men 1-4
Joss Whedon - Dead End Kids (Runaways)
Brian K. Vaughn - Runaways 1-7
Neil Gaiman - 1602
Grant Morrison - Kill your boyfriend
Buffy Omnibus - Volym 1 till 5

Sett tv-seriemässigt:
Dexter säsong 1 - 4
Battlestar Galactica 1 - 4
Terminator - The Sarah Connor Chronicles 1 & 2
Lite Fringe
True Blood

Läst 2009:
Hayao Miyazaki - Mangan Nausicaä and the Valley of the Wind 1-7
Sarah Waters - Fingersmith

Confession

En skulle kunna tro, då jag befinner mig en sådan stad som Moskva, känd för sin kultur, sitt galna uteliv, och allmänt fascinerande och livfull stad, att jag skulle se otaliga nya ting och se allskönes ting under dessa tre veckor. Och studerat massor.
Detta är min resumé so far;
Terminator - The Sarah Connor Chronicles säsong ett
Dexter - Halva första och hela andra säsongen
Battlestar Galactica - miniserien och mer än halva första säsongen
Torchwood - första avsnittet, på väg att se hela
Deep Space Nine - Säsong fyra, Rejoined-avsnittet
Juno
27 dresses
Kiki's expressbud

och inte att förglömma igår då jag började läsa Girl Genius från första sidan, från 2000, och försökte komma ikapp. Fyra inatt gav jag upp, spenderade en timme eller två idag med att wrap it up. Före jag läste den så läste jag Kimono's Townhouse (allt såklart) och Under lock and key.

Det är dags för skärpning.
(Efter att jag är klar med Torchwood och Battlestar Galactica that is. Btw, sistnämnda är fabulous! Var har jag varit de senaste tre åren? I vakuumet efter Buffy iofs..)
PS. Dock urskuldrar jag dock det hela med att det är vidareutbildning för finjobbet. Så det så.

Dressed

Idag, och igår iofs, har jag gått omkring och varit grymt uppklädd. Har äntligen donnat min nya kjol från Camilla Norrback (sommar/vår-kollektionen förra året, blajblajblaj) som sitter som ett schmäck. I loves it. Gick in om finjobbet för att visa upp mig lite, eventuellt raggat ny kund till akiaki, hängt lite med de fina kollegorna och hämtade upp mitt senaste nummer av Angel: After the fall, tog en runda in om mitt brödfödejobb och hämtade lite stuff och pedalade sen hem. Fint väder för en gångs skull.
Ikväll är det jobb till sena timmen, följt av jobb imorrn bitti, morgon på lördag, 12-16 på bokrean på finjobbet, och sen ev. tidig morgon på måndag. Sen är det ganska lugnt med jobb innan jag åker, vilket är väldigt skönt.. Visst, bra med lön en månad in i Ryssland, men jag har så jag klarar mig. Nån gång hoppas jag kunna slå ut den neverstopping mentaliteten att ju mer jobb desto mer jobb, ju mer pengar desto bättre. För så är det ju trots allt inte. Speciellt inte när kroppen tar stryk allt mer, och jag spenderar min lediga tid med att sova och gäspa av alla tidiga morgnar. Hellre pank och glad än nedkörd och heavy on the ka-ching.
Och på tal om något helt annat; jag föredrar nog ändå att vänta tills samlingsalbum kommer ut än att köpa lösnummer av serier. Att läsa Absolute Sandman ettan och tvåan gav mig så mycket mer än läsa de två första albumen bara,allting klickade och hängde ihop, och att läsa Buffy: The Long Way Home kändes bättre än att läsa alla lösnumrena. Och Angel känns inte alls bra, alldeles för osammanhängande för mig. Ska nog satsa på albumena när de kommer ut, och ge mina lösnummer till bättre behövande.

Some absolute reading

Jag har nyss avslutat min läsning av The Absolute Sandman Volume One och Two. Jag är bereft of words. Det är en helt fantastisk läsning. Jag har suttit i två dagar (kan det ha varit tre? I min läsyra blir tiden ganska meningslös och delas inte upp i sekunder utan de sidor jag vänder) och läst ca 1200 sidor. Jag sitter nu klockan åtta på kvällen fortfarande iklädd min pyjamas, med en viss unladylike odör omkring mig. Uppehålla hygien? Ha! Inte när jag har en historia framför mig att förlora mig i. Eller, ja.. Förlora? För mig innebär en stor läsupplevelse snarare att jag hittar mig själv igen, mitt jag får friskt blod och ett mått av inspiration drabbar mina stackars förslackade små grå som jag anstränger så mycket att trubba av med dagliga rutiner innehållande besök på aftonbladet.se och perezhilton.com, bl.a.

Men åter till Sandman. Åh åh åh! Min kärlek till Neil Gaiman, och respekt, har endast vuxit. He's da shit. Mina fan girlfantasier om honom innebär fortfarande mest mig som någon slags tentakelzombie med förmåga att leva på folks (läs: Gaimans) fantasi och idéer. Som parasit, oskadlig för värden, hade ju varit bäst, för vem skulle kunna skada Neil? Oh no.. we can't have that now, can we? Jag har googlat mig halvt fördärvad under läsningen för att följa alla små tidbits som Gaiman droppar här och var. Jag har blivit alltmer bekant med den värld den utspelar sig i, har blivit sugen på att läsa Hellblazer, lagt till några fancy ord i min engelska vokabulär (sybaritic t.e.x.), funderat på Gaimans könssyn, om den är så biologisk som den framstår, eller om den är åt det queera hållet som Desire pekar åt, på om drömmar är lika med hopp och skillnaden däremellan om så inte vore, och annat. Högst givande läsning alltså.

Jag tycker det är synd att mina idéer försvinner så fort jag lägger ner en bok, för det var så mycket jag hade kunnat skriva om. Jag tog fram en anteckningsbok för att fånga en del av dem , men nu är det bara uppstaplade ord utan den där hänryckande lockningen som begraver en i ens egna tankar. Oh well. The written word is not for me, nor the relief of expression that comes with it.

Ibland tror jag att delar av min uttrycksförmåga har gömt sig i engelskan, för det är den som dyker upp i första hand för mig när jag vill berätta, beskriva, undersöka.. Tror det kan ha att göra med att mitt största intag av.. allt - böcker, serier, tv, musik, film - har varit på engelska de senaste 15 åren eller mer, och att det jag tagit till mig utifrån det döljer sig i samma språk. Svenska är mitt modersmål, och jag är begränsad i min engelska, men jag kan ändå inte låta bli att känna att min svenska har brutits ner genom åren, vilket lämnat mig utan ett enda komplett språk jag kan vara bekväm i.

Menmen. Tänk om en hade haft ett Endless Party? Bara att det är ett pun i sig självt är guld värt. The Endless är äldste brodern Destiny, Death, Dream, tvillingarna Desire och Despair och lillasyskonet Delirium, en gång känt som Delight. Destruction har gjort avkall på sitt, tydligen. En temafest, med ett eget instruerande namn, hur bra är inte upplägget? It's a must, någon dag..

... but what if they really are [evil]?

Jag har precis precis läst ut första samlingsnumret av Runaways (vid namn Pride & Joy), skriven av Brian K. Vaughn. It's effing great. Historien utspelar sig i Marvelvärlden, med ett gäng ungdomar som huvudkaraktärer. Dessa får veta att de är barn till supervillains, och flyr hemifrån. Pride & Joy samlar nummer 1 - 6 bara, så jag har inte kommit så långt i serien än. Den kan nog bli väldigt bra.
Anledningen till varför jag överhuvudtaget närmade mig den var för att jag läste att Joss Whedon skulle fortsätta skriva efter att Vaughn lagt av, vilket naturligtvis betyder att jag måste införskaffa. Kruxet är ju bara att Whedon börjar skripta först från #25, i volym två om jag inte missminner mig helt. Framtida samlarobjekt helt klart, dock är jag för tillfället belagd med handelsembargo gentemot min kära bokhandel där jag vikkar för att kunna spara ihop pengar till nedan nämnda språkresa.